Det var en gång

Tänker att jag ska börja från början. Vårt och sockerhusets början, som var en kall dag i slutet på mars för två år sen (exakt hur kall skulle vi snart inse när bara en bråkdel av elementen fungerade och vi hade 14 grader i sovrummet den första tiden). Egentligen började det tidigare, nästan ett helt år tidigare, när vi skulle på visning av ett annat hus i närheten och gick förbi sockerradhusen, såg en katt som blängde på oss från trappen och tänkte att det var så himla fina hus men säkert inga som vi skulle ha råd med. Vi åkte hem, tittade på fler hus men inget kändes riktigt bra. Några månader senare upptäckte vi att ett av radhusen faktiskt var till salu, men dessvärre var utropspriset precis vad vi skulle ha råd med. Vi bestämde oss för att titta på det iallafall, vilket vi inte var ensamma om (det skar lite i hjärtat när de andra som tittade på huset pratade om att riva ut serveringsdelen och 50-talsinredningen för att få ett större kök), det var den mest välbesökta visningen vi hade varit på. Och det kändes så rätt. Lagom stort, lagom gammalt och som ett hem. Vi bestämde oss för att lägga ett bud, även om vi inte skulle kunna följa med förbi utropspriset, och döm om vår förvåning när ingen annan hakade på, och ägaren gillade oss så mycket att han 1: inte ville ha fler visningar och 2: sålde huset för en smula under utropspris. Hurra! Följande vår packade vi ihop lägenheten och flyttlasset gick till strax utanför stan. När vi väl flyttade in insåg vi att det var lite mer att fixa med än vad vi trodde innan, men inte en sekund har jag ångrat att vi flyttade hit. Det blev verkligen hemma.

Så. Ungefär dagen efter vi hade packat upp allt (dvs 3 dagar efter flytt) gav jag mig på köket. Ingen riktigt renovering, skulle bara piffa upp lite. Dvs: måla tak, riva ner våtrumtapeten (hata riva ner gammal våtrumstapet), sätta upp ny tapet, måla skåp och luckor, byta bänkskivor, knö in en diskmaskin nånstans och lägga nytt golv. Detta beräknade jag skulle ta sådär en vecka av avslappnat arbete (det gjorde det inte)(bara tapetrivandet tog en hel jäkla dag). Mycket stressigt, och trots att pappa kom och hjälpte till med diskmaskin och golv så fick köksluckorna vänta ett tag. Men, det var ändå värt det för det blev så mycket finare och ljusare. Så, lite bilder från köket. Före:

Härligt oranga luckor, tapeter med matchande prickar och brunt golv. 

Gamla golvet (brunt) och nya golvet (schackrutigt). Egentligen har jag inget emot mönster (ska visa nya hallgolvet så småningom) men det var i rysligt dåligt skick.

Efter:

Ljusgula luckor, nya handtag och svartvitt golv.

Vita tapeter med silverromber (och en blomma!).

Några bilder, fler kommer (inte minst på mina tekoppar. Älska tekoppar)!